När får man ge upp?


Leah & Bailey är mina två hjärtan som jag lever för.
Mina Bebisar.
Vad skulle jag göra utan dom?
Leva ett tomt liv utan något mål..
Jag lever för dom, jag andas och fortsätter kämpa för dom.
Vill det bästa för dom och jag vill att dom ska få allt!

Men vad gör man när man själv mår dåligt i den situationen?
Det bästa för Leah & Bailey kanske inte är det bästa för mig?
Hur prioriterar man sånt?

Ska man bara bita ihop och forsätta leva dåligt?
Hur länga ska man fortsätta att kämpa och försöka
när man inte får någon respons tillbaka..

Är trött på situationen, less på att det ska behöva vara såhär
och så himla beviken att han bara kommer med EN och samma förklaring/
bortförklaring varenda gång..

Finns det någon tidsbegränsning ?
Hur länge ska man behöva ta skit?

Kan någon svara på detta?

Dom stunderna vi har det bra så är det BRA!
Men resten då? Mestadels så går det bara utför.
Han säger inget och varje gång jag frågar och
påpekar får jag inget svar.

Vill han inte ha det bättre?
Vad är det jag gör fel?

Jag har ingen lust eller ork längre..

När är det tillåtet att ge upp?

Tankar eller funderingar
Postat av: Helen

Men gumsan då...

Livet är inte enkelt och det kommer aldrig bli enkelt heller, alla har vi våra berg och dalbanor som vi färdas i. Men ni måste båda ge varandra en chans att komma tillbaka... Tänk på att vi är olika och behöver olika lång tid på oss att hitta rätt.. De finns inget sopm är rätt och fel de är upp till varje individ att hitta sin egen takt.



Ni har mycket att kämpa för ni har framför allt lilla Leah. Bli förälder är inte lätt... aldrig få egen tid och vetskapen om att livet aldrig kommer bli som förr... De tar olika lång tid att komma fram till olika saker men de måste få göra de.... de måsta få mogna i var och en.



Ge upp kan du inte göra... kämpa på ett tag så ska du se att det blir lättare...



Kramiz

2010-01-25 @ 16:51:38
Postat av: Rebecca

Det finns ingen gräns då det är okej att ge upp, det är upp till dig,gumman. Du vet själv när du har nått din gräns, du vet när du har fått nog. Som du säkert vet så går ju Leah före allt, även dina egna känslor. Gör det du tycker är bäst för henne. Mår du dåligt så mår hon dåligt. Jag menar inte att du och Jonny ska göra slut men det vore kanske bra om ni bodde på varsitt håll. Träffas när ni själva vill. Allt är fortfarande så nytt me Leah och Jonny kanske inte har satt sig in i allt än. Jag finns här, jag ställer upp så fort du vill. Jag vet inte va Jonny gjort den här gången men ni har haft mycket problem den senaste tiden, även innan Leah kom. Tänk på va som är bäst för henne. Hon förlorar inte sin pappa även om du och leah skulle flytta till en annan lägenhet. Du och din dotter förtjänar bara det bästa, synd att Jonny inte inser det men det är han som förlorar på det. Älskar dig <3

2010-01-25 @ 19:26:15
URL: http://bekizzens.blogg.se/
Postat av: Anonym

Det första året med en liten kan vara svårt. Är så mycket nytt o mycket omprioriteringar som skall göras o vi kvinnor har lättare för det än killar. Dom måste oftast ha lite längre tid på sej att vänja om sej. Jobbigt? JA, men det blir oftast bättre. O vad gäller killar med o snacka o diskutera... Man får älta i evigheter innan dom lyssnar! men det släpper det med efter ett tag.

2010-01-26 @ 14:37:29

Något att säga?

Namn:
Varit här förr?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0